När två personer med gemensamma barn separerar uppstår ibland en tvist rörande vårdnad, boende och umgänge för de gemensamma barnen.

För att lösa tvisten kan föräldrarna ta kontakt med familjerätten i den kommun där de gemensamma barnen är folkbokförda, och begära att få genomgå samarbetssamtal. Samarbetssamtalen leds av socialsekreterare vid familjerätten, och syftet med samtalen är föräldrarna ska hitta en samförståndslösning i de aktuella frågorna. Om föräldrarna lyckas hitta en samförståndslösning kan socialtjänsten hjälpa till att upprätta ett avtal mellan föräldrarna, som efter att ha godkänts av socialnämnden har samma bärighet som en dom från domstolen.

Om parterna inte lyckas nå en överenskommelse genom samarbetssamtalen kan nästa steg istället vara att någon av dem väljer att väcka talan gentemot den andra parten i tingsrätten. När en stämningsansökan har lämnats in till tingsrätten kallar tingsrätten parterna till en muntlig förberedelse. Den muntliga förberedelsen genomförs som ett sammanträde, där parterna tillsammans med eventuella ombud träffar domaren och dennes notarie.

Domaren hjälper till att reda ut de tvistiga frågorna, i första hand för att se om det finns förutsättningar för parterna att komma överens. Om parterna inte kan hitta en överenskommelse brukar tingsrätten förordna om att de ska inleda (alternativt fortsätta) samarbetssamtal vid familjerätten. Tingsrätten beslutar ofta att samarbetssamtalen ska pågå under en viss period, och att familjerätten därefter ska redovisa hur samtalen har fallit ut.

Om samarbetssamtal inte bedöms som framgångsrika, alternativt om samarbetssamtal inleds men inte resulterar i en överenskommelse mellan parterna, kan domstolen istället förordna om medling. Medling innebär att parterna får träffa en eller två medlare under fyra veckors tid, i syfte att försöka hitta en överenskommelse som kan stadfästas i tingsrättens dom. Efter att medlingen har genomförts redovisar medlarna resultatet till tingsrätten.

Om parterna inte kan komma överens genom samarbetssamtal eller medling kan tingsrätten ge socialtjänsten i den kommun som de gemensamma barnen är folkbokförda i i uppdrag att genomföra en vårdnads-, boende- och umgängesutredning. Utredningen tar i normalfallet tre till sex månader och syftar till att ge en mer utförlig bild av barnens situation.

När socialtjänstens utredning är klar ska socialsekreterarna lämna ett förslag hur de anser att tingsrätten bör döma i de aktuella frågorna (vårdnad, boende och umgänge). Socialtjänsten lämnar utredningen till tingsrätten, som ofta lägger stor vikt vid den när målet sedermera avgörs.

När tingsrätten har fått in socialtjänstens utredning sätts målet ofta ut till huvudförhandling. Under huvudförhandlingen hålls förhör med båda parter, samt med eventuella vittnen som vardera part har åberopat som muntlig bevisning. Utöver den muntliga bevisningen gås även eventuell skriftlig bevisning igenom, och där ingår ofta socialtjänstens utredning.

Efter att huvudförhandlingen har genomförts avkunnar tingsrätten en dom. Tingsrättens dom kan överklagas till hovrätten, men eftersom det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp saken till prövning är det endast ett fåtal av de överklagade tingsrättsdomarna som beviljas överprövning.

Det är inte ovanligt att ett vårdnadsmål pågår i mellan ett och två år, från det att stämningsansökan lämnades in till dess att hovrätten har fattat beslut i frågan om prövningstillstånd. Även om vardera part står sina egna rättegångskostnader i vårdnadsmål riskerar processen att bli ekonomiskt kostsam, men rättsskyddet i hemförsäkringen täcker ofta en del av advokatkostnaderna i målet.

Detta gäller dock bara om det har gått minst ett år sedan parterna separerade när stämningsansökan lämnas in. Därtill måste den part som vill nyttja rättsskyddet i sin hemförsäkring ha haft sin hemförsäkring i det aktuella försäkringsbolaget under minst två år, alternativt hos ett annat försäkringsbolag under en del av tiden utan att det uppkommit ett glapp i försäkringsperioderna.

Om de två villkoren ovan inte är uppfyllda kan parten inte nyttja rättsskyddet i hemförsäkringen till täckande av rättegångskostnaderna. Under vissa förutsättningar kan parten då istället få täckning för en del av kostnaderna från staten, genom rättshjälp. Ansökan om rättshjälp ges in till tingsrätten, alternativt till Rättshjälpsmyndigheten.